Karantärsliv

karantan

Vi tog en kort promenad med några vänner igår. När vi kom hem pratade vi om att det var så trevligt att umgås med vänner, det känns som att det var länge sen. Det var det verkligen, vi insåg att det är tre veckor sedan vi umgicks med någon senast. Vi verkar verkligen har börjat vänja oss vid karantärslivet. 😅

Inte för att vi har blivit satta i karantän men vi försöker göra vad vi kan för att inte sprida smittan. Vi vill förstås inte bli smittade själva heller eller, ännu värre, smitta någon annan. Så vi har helt enkelt dragit oss tillbaka och hållit oss för oss själva. Vi är inte kompletta eremiter, vi går och handlar och går ut på promenader. Så vi möter ju andra människor men vi umgås inte med andra. Det känns inte som att det är så lång tid men jag insåg igår att det är nästan 1,5 månad som vi har levt såhär. Hittills har det gått förhållandevis bra men det skulle vara trevligt att leva som vanligt igen. Jag hoppas verkligen att situationen blir bättre till jul. 

Vi vill skydda våra anhöriga i riskgrupper

En anledning till att vi är så försiktiga är för att vi inte vill smitta någon annan, särskilt inte någon i en riskgrupp. Flera av våra familjemedlemmar är i riskgrupper så därför känns det nervöst inför jul. Därför hoppas jag verkligen att alla försöker göra vad de kan för att minska smittorisken. Jag menar inte att döma någon, men jag tror att vi alla behöver hjälpas åt. WE CAN DO IT! 💪